Till startsidan

< Tillbaka till Nyheter

Erik Linn föreläser på Senioruniversitetet.

30 oktober 2008:

Stadsbyggnadsföreläsning

Göteborg står inför en historisk möjlighet att utveckla stadskärnan, när stora områden alldeles intill centrum nu står inför förnyelse. Om vi förmår utnyttja den kan vi fira stadens 400-årsjubileum med stolthet år 2021, sade Erik Linn när han talade på Folkets hus i Göteborg.

Mer än 150 personer kom när Senioruniversitetet bjöd in till måndagsföreläsning om stadsplaneringen längs älven i Göteborg. Det blev en genomgång av vad som gjorts hittills, och vad som väntar framöver. En av de viktigaste aspekterna kommer att bli hur man förmår integrera trafiklösningarna i en stadsmiljö som i långt högre grad än idag präglas av att vi färdas till fots, cykel eller med allmänna kommunikationer.

Trafiken

Just trafiklösningarna är något som alltjämt tynger många av de nyutvecklade områdena, sade Erik Linn. Vi sitter fast i 60-talets förhållningssätt, där trafiken kommer först och till varje pris ska ha sitt nödvändiga utrymme, gärna mer. För Göteborg, med sina spårvagnar och bussar, innebär den nödvändiga trafiksepareringen stora, svåröverskådliga och direkt fotgängarfientliga gatumiljöer med en ymnig flora av staket och refuger. När sen varje tänkbar färdriktning ska ha sin egen fil, så blir det väldiga ytor som tas i anspråk.

Det tydligaste exemplet blir den ödsliga Lindholmsallén, med sina väldiga mått och oanvändbara ytor. Speciellt eftersom de nya husen inte vänder entréerna mot allén utan åt sidorna, där parkeringarna finns. Den prestigeladdade Lindholmspiren skulle förtjäna en elegantare framsida än det gytter av trafikfiler, refuger och det parkeringshus som idag fyller området, sade Erik.

Bostäder, men bara bostäder

En av förtjänsterna med Norra Älvstranden, jämfört med många utländska projekt, är att det är bostäderna som får lov att lägga sig på första parkett. Tyvärr har det gått på bekostnad av integreringen med bakomliggande områden, och på antalet butiker, som i genomförandet nästan helt fallit bort. Hela det stora genomförda området har samma antal butiker i gatuplanet som exempelvis Karl Johansgatan ensam innehåller mellan Stigbergstorget och Karl Johanskyrkan.

Gamlestan – ur askan i elden

Gamlestan pekas av Göteborgsregionens utredning K2020 ut som en blivande knutpunkt när kollektivtrafiken kraftigt ska ökas under åren som kommer. Det finns bl a planer på att riva den viadukt som sedan 60-talet kväver Gamlestadstorget. Men samtidigt ska den nya Partihallsförbindelsen genomföras, som med en trafikapparat i paritet med TIngstadsmotet ytterligare kommer att skära av Gamlestan från älven och Göteborgs centrum. Det verkar så förbluffande otidsenligt i ett så centralt läge, sade Erik när han visade de offentliga planerna på de nya av- och påfartsramperna.

Frihamnen och Backaplan – den stora möjligheten

På sikt är Göteborg tvunget att komma tillrätta med de undermåliga förbindelserna över och under älven, och då väntar den riktigt stora stadsutvecklingsmöjligheten kring Frihamnen och Backaplan. Detta skulle som inget annat kunna bidra till att minska stadens segregation, hävdade Erik. Att etablera riktiga innerstadsmiljöer på Hisingssidan vore ett en stor framgång för hela Göteborg.

På en avslutande fråga om hur man då ska bebygga den ny staden, svarade Erik att områdena norr om älven absolut tål en större skala. Men det riktigt spännande vore att åstadkomma så myllrande, täta och rika stadsmiljöer, att staden återigen kunde börja göra skäl för sitt gamla namn 'Lilla London'.

Tillbaka till toppen av sidan